Människan är av naturen god och älskar rättvisa och ordning
Jean-Jacques Rousseau (1712-1778)
SOCIAL EKONOMI – VAD ÄR DET?
”Det är när man går samman för en gemensam sak via organisationer och föreningar, olika slags kooperativ, kyrkliga och frikyrkliga initiativ, eller stiftelser såsom Stora Sköndal i Stockholm.
Alla ideella och ekonomiska föreningar tillhör den sociala ekonomin. Den värdegrund som den sociala ekonomin vilar på är i första hand humanistisk”, säger Sven-Olov Edvinsson, ordf i Kasamarks bygdegårdsförening.
Professor Philip Wikström på Handelshögskolan i Sthlm har forskat i ämnet och enligt hans beräkningar omsätter den ca 120 miljarder per år i Sverige. Text taget ur tidskriften Bygdegården nr 4 2006. Det handlar förstås om att tänka klokt och ekonomiskt i ordens ursprungliga betydelse.
Varför bestämmer vi inte oss för att vara ekonomiska och kloka … varför slösas det så förbenat med medborgarnas skattekronor när det inte behövs? Det beror naturligtvis mestadels på att många av oss inte känner till de andra idéerna … ofta för att förespråkarna inte har möjlighet att nå ut. Yttrandemöjligheten i de ”stora, starka” medierna är få förunnat. MEN nu har vi internet.
Det kryllar av intelligenta och fantastiska människor som har en längtan att förbättra världen – men deras idéer är inte intressanta för det nuvarande ekonomiska systemet och dess vidmakthållare. Därför når det inte ut till det breda folklagren. Det går långsamt även med goda idéer när inte hela samhället vi lever i samarbetar. Ibland känns det som både den så kallade tredje stadsmakten (media) och dagens politiker arbetar mot sitt folk.
RÄNTEFRIA STUDIELÅN
Det diskuterades under många år inom organisationen JAK. Ett förslag skrevs för många år sedan av en präst i svenska kyrkan i Kalmar, Jonas Löhnn, och lades fram vid ett stort möte på Lärarnas Hus där socialminister och utbildningsminister samt mängder av elever och olika elevorganisationer deltog. De nuvarande studielånen kostar skattebetalarna ca 3 miljarder årligen … vilket det inte skulle behöva göra om man istället gjorde studiesystemen räntefria och lät studenter hjälpa varandra över tiden. Vi borde självklart införa Räntefria studielån.
Det skulle vara smart ekonomisk planering!
Vid mötet på Lärarnas Hus fick Jonas första timmen att presentera denna självklara idé. Senare blev en folder gjord. Dessvärre verkar man inte förstå hur genialt det är. Foldern gjordes för många år sedan så uppgifterna om JAKs storlek stämmer inte med dagens siffror, förslaget är ändå lika intressant idag.
– Länk till pdf-fil här.
För varför ska skattebetalarna i landet stå för 3 miljarder eller mer för ett system som skulle kunna byggas upp genom att studenterna istället hjälper varann över tiden och själva i slutändan – kan lyfta ett eget hopsparat belopp… som kanske kan bli ett startkapital för att skaffa sig ett hem eller starta ett eget företag med? Och dessutom göra så att unga människor får en skuldbörda att dras med kanske resten av livet?
VARFÖR?
SOCIAL EKONOMI – artiklar, hemsidor osv…
VARFÖR TOLERERAR VI FATTIGDOM – USA (se 17 min viktig TED-föreläsning)
How to stop poverty: start a worker-owned cooperative – Jim Brown
Det skulle inte behöva vara så här!
GRAMEEN BANK – i INDIEN (se 5 min youtube-film)
Professor Muhammad Yunus & Grameen Bank fick Nobels fredspris 2006. En revolutionerande bankir.
En genial idé som började i liten skala med mikrokrediter till kvinnor. En lysande idé ur flera perspektiv. Kvinnor betalar tillbaka, kvinnor ser till samhället och omsorgen om barn och gamla. Kan de försörja sig själva så hjälper det hela samhället. Han bevisade detta. Och Grameen Bank lånar idag ut massor av små belopp och sätter därmed igång mängder av människor i arbete och ger dem försörjningsmöjligheter. Vi skulle behöva en Grameen bank i alla länder i världen…även hos oss i Sverige. Så många goda idéer blir aldrig realiserade i brist på kapital, många gånger endast ett litet kapital.
MONDRAGON – SPANIEN – en solskenshistoria från en trakt i Baskien.
Året 1941 kom en 26-årig präst till området och med hans ideer om samhällsbyggnad vilket blev ”Mondragón co-operatives”.
Läs historien, ”The Challenge of Mondragon” – Artikel på nätet om det kooperativa Mondragon
JAMII BORA – KENYA (27 min Youtube)
– En svensk kvinna, Ingrid Munro som arbetat länge med de fattigaste av de fattiga, startade i liten skala ett projekt som idag är en mikrofinansorganisation som nu har över 130 000 medlemmar bland de mest missgynnade människorna i landet. Organisationen startades 1999 med 50 tiggarkvinnor i Nairobi. Grundidén är att erbjuda medlemmarna en möjlighet att spara och låna. Efter att ha sparat i minst 6 veckor kan man låna dubbelt så mycket. Första lånet kan vara högst 10 000 kenyanska shillings (KES), vilket motsvarar 1 000 kronor. När man betalat tillbaka detta lån kan man få ett andra lån på högst 20 000 KES. När man visar att man kan hantera sitt lån kan man alltså ta större och större lån, som framför allt används för investeringar i den egna lilla affärsrörelsen. Nästan alla medlemmar i Jamii Bora saknar anställning och försöker därför försörja sig i egen regi. Förutom mikrofinansverksamheten har Jamii Bora en intern sjukvårds- och livförsäkring, en social verksamhet och utbildningsprogram.
Läs en intervju med Ingrid Munro (på eng)
Ingrid Munros slutord i den artikeln är värda att sägas många gånger:
”Slutligen vill jag säga att var och en av oss alla i samhället har ett ansvar för dem som är mindre lyckligt lottade; fattigdom kan och måste bekämpas. Vi kan alla bestämma oss för att göra skillnad, var och en på hans eller hennes egna små vägar.”
Kyrkornas U-fond medverkade ekonomiskt i stor skala…som investerare (som vill ha avkastning), ekonomerna.
FOLKSAM och mängder av kyrkor investerade i mikrofinans i afrikanska länder. Tyvärr verkar giriga människor ha roffat åt sig allt för mycket av något som var tänkt att gå bra:
artikel i Tidskriften OMVÄRLDEN
UNITUS – innovative solutions to global poverty.
Hemsida med siffror kring social verksamhet för att hålla svälten borta från människor i delar av världen där fattigdomen är som värst.
Fattigdomen i världen är en stor skam för alla som lever, alla människor skulle kunna ha en dräglig tillvaro på vår rika fantastiska planet. Det enda det handlar om är hur man organiserar det ekonomiska livet. Ekonomismen, som vi idag tillåter styra allt, är tåget som rusar mot planetens undergång…om vi inte inser att vi måste organisera det ekonomiska livet på ett klokare sätt.
”Money, Community & Social Change” (Pengar, samhälle och sociala förändringar) –
en intervju med Bernard Lietaer.