TIDSKATT

– en vision om ett bättre samhälle för människan

RECENSION + kommentar


Tidskriften EKONOMISK DEBATT har i sitt nummer i september nr 6/2008, en recension av boken DEUS EX MACHINA – skriven av Karl Gustafson.
Rickard Wall – Transportekonom vid Statens institut för kommunikationsanalys har skrivit den.
Artikeln publicerades först i den tryckta tidskriften Ekonomisk debatt, därefter som pdf-fil på tidskriftens hemsida.
LÄS recensionen här

Här följer Karl Gustafson:s kommentar, med anledning av Rickard Walls recension av boken.

Karl Gustafson:
”Ett system skall begreppsmässigt ha ett antal fixerade regler. Och – om dessa följs, ger det kausala implikationer efter dess förutsättningar och av ett specifikt slag, som skapar en karaktäristisk ekonomisk infrastruktur för just detta system.

Ett annat system, med andra fixerade regler, ger efter dettas kausala villkor en helt annorlunda infrastruktur.

Man kan inte plocka en kausal effekt ur det första systemet – och applicera detta på det andra systemet, eftersom det senare inte följer det första systemets villkor. Åtgärden leder till felaktig slutsats.

Tillämpar man dessutom regler som ändras under spelets gång, så lämnas landet öppet för manipulativa spekulationer utan gräns, vilket är särmärket för dagens finansiella roulettekonomi. Riksbankens pris i Nobels namn, har ju på senare år till och med givits för finansiella spelteorier!?

Det nuvarande ekonomiska systemet är från förkristen tid, långt före naturvetenskaplig kännedom. Försöken med guld, silver, koppar, järn, nickel, zink, tenn osv som ekonomisk värdebas fungerar inte – inte heller tulpaner, bäverskinn, tobak, spannmål eller odlad jord. År 1745 infördes i Sverige till och med pappersmyntfot!?

Endast en naturkonstant kan erbjuda ekonomisk värdebas med absolut korrektiv, nämligen tidfaktorn integrerad i skattesystemet. Tidskatt beräknas på samma sätt som för lön; antalet arbetstimmar gånger individuell timlön, lika för alla. Skatteplanering omöjliggörs därmed. Beräkning av antalet skattetimmar görs via överensstämmelse med statsbudget och summan medeltimlöner, efter deklaration av individuella timlöner, som är den enda deklaration som krävs.

Rickard Wall gör ett vanligt tankefel när han blandar två olika systems villkor;
att Höglön arbetar fler timmar än Låglön, vilket påstås ge en regressiv skatteskala i Tidfaktorekonomin (TFE).

Påståendet bottnar i en kausal effekt orsakat av bristerna i dagens ekonomiska system, som applicerats på ett annat system, med annorlunda förutsättningar. I TFE uppstår inte detta problem kausalt. TFE har reglerad arbetstid och begränsad tillåten skattefri övertid, lika för alla (redan reglerat i dagens ekonomi med 200 tim/år).

TFE med tidskatt som arbetande villkor, utgår alltså från att man beräknar att Höglön och Låglön arbetar lika många timmar per år, vilket får antas gälla majoriteten av medborgarna. Särfall förekommer naturligtvis och får beräknas separat. Människans fysiologiska kapacitet sätter också en gräns för vad som är hälsosamt övertidsarbete.Förväntas kan också att dagens överdrivna lönesving dämpas något.

Väl att märka är att TFE:s förutsebara dynamiska effekter inte uppstår över en natt. Det nya systemets fulla kapacitet kräver en trolig startsträcka på uppskattningsvis 6-8 år, möjligen snabbare.

Exemplet med Höglön och Låglön visar tillståndet vid själva övergången från dagens skattesystem till morgondagens system. Statens skatteinkomster blir nämligen konstanta vid övergången. Men efterkommande konsekvenser ger helt annorlunda dynamiska effekter.

Eftersom Låglön i det nya systemet får behålla mer av resultatet av sin eget arbetsinsats, så behöver hon/han inte låna pengar för investeringar i samma omfattning som tidigare. Alternativt får hon/han högre köpkraft och en högre standard. Det i sin tur betyder att bankerna inte längre får låna ut pengar som tidigare, och kommer då att tvingas sänka räntan.

Generellt kan man räkna med att en lång rad nya företag startas i ett av världens uppfinningstätaste länder, nämligen Sverige – utan att banker behöver anlitas i den utsträckning som dagens ekonomiska system tvingar fram.

När räntan minskar ökar företagsinvesteringarna. Dessa nya företag erbjuder successivt nya arbetstillfällen. Dagens arbetslöshet kommer att försvinna och deltidsarbeten övergår till full sysselsättning – genom det expansiva nyföretagandet som blir en kausal följdverkan av tidfaktorekonomi.
Full sysselsättning för hela normalarbetstiden – blir också en del i att hela skattekollektivet samarbetar, med att för varje år sänka normalarbetstiden år från år. Med siktet inställt på att sänka alla människors dagliga lönearbetstid.

Man får inte bortse från den psykologiska stimulans och inspiration som blir följden av upptäckten att arbete nu kommer att löna sig att man nu får äganderätt till sitt eget arbetes resultat. Man kan nu förverkliga sin ungdoms drömmar som förvägrats alla i det gamla systemet genom att allt lönearbete hittills har beskattats.

Sammanfattningsvis kan konstaterat, att med TFE får staten större skatteinkoimster, medborgarna får högre standard, realproduktionen ökar, varupriserna minskar, exporten ökar etc.

Principiellt skall skattefloran i möjligaste mån begränsas. Moms på mat skall definitivt avskaffas i första hand. I andra hand skall moms i sin helhet avskaffas, då moms slår mer orättvist mot lägre löner än mot högre. Skatten skall tidsrelaterat tas från arbetsinkomsterna, med reservation för preventivskatter.

I och med att arbetslösheten försvinner successivt så kommer fler och fler skattebetalare i verksamhet, vilket ökar skatteinkomsterna. Staten behöver inte längre låna pengar för investeringar, alternativt kan statsskulden betalas, eller staten kan sänka skattetrycket, med accelererande realproduktiv expansion som konsekvens.

Risk för överhettning föreligger men kan regleras med kortare arbetstid. Som i sin tur ger utrymme för sociala aktiviteter; kompetenshöjande utbildningar, rekreation, familjeliv.
En förutsebar arbetskraftsbrist kan uppstå och skulle kunna lösas genom att erbjuda unga progressiva ungdomar från andra länder att få 3 års arbetstillstånd i Sverige, med villkoret att lära sig vårt nya ekonomiska system. Efter sina 3 år i Sverige återvänder de till sina hemländer för att lära ut det nya systemet och organisera utvecklingsländernas hjälp till självhjälp.

Dagens globala finansturbulens bäddar för ett nödvändigt ekopolitiskt paradigmskifte.

En äldre tids behov av enbart stordrift och hinder för innovativa småföretagare (som Saltsjöbadsavtalet), med vidhängande urartning genom vinstmaximerad rovdrift, ökade sopberg och miljöförstöring – kan härmed förvisas till historien.

Allt detta kan läsas om i min bok Deus ex machina. Den långa rad av kausala effekter som uppstår får inte plats här, utan för inhämtas i boken.
Titelns moderna innebörd är: Hur man med en överraskande enkel åtgärd löser ett till synes olösbart problem.


Sida 2:
Som dynamiska effekter av förra sidans nya skattesystem uppstår med högsta sannolikhet följdverkningar enligt nedan i kort sammanfattning:

Deklarationen begränsas till att uppge sin timlön. Alla som inte har timlön kan ändå få sin inkomst omräknad till timlön). Allt sköts automatiskt på skatteverket.

Skattesmiteri omöjliggörs genom det geniala tidskattesystemet där alla ska betala ett årligt beräknat lika antal timlöner (relaterat till statsbudgeten).

TID är det enda som är lika för alla. Detta gäller alla vanliga löntagare. Speciella höglönare får sin timlön beräknad genom den totala årsinkomsten (inkl. bonusar och privilegier så länge detta förekommer), delas med de normala årsarbetstimmarna.

  1. Alla individer kan spara ett personligt eget kapital i det nya skattesystemet.
  2. Därmed kommer vanliga medborgares lånebehov att minska.
  3. Om bankerna inte får låna ut lika mycket som tidigare, måste de sänka räntan.
  4. Då minskar också räntan på statsskulden I förlängningen behöver inga nya statslån upptagas.
  5. Eget kapital och sjunkande räntor ökar investeringarna och nya initiativ tas på entreprenörssidan.
  6. Då minskar arbetslösheten, köpkraften och lokal efterfrågan ökar och transfereringskostnaderna minskar.
  7. När fler arbetar blir det också fler som betalar skatt. Statsinkomsterna ökar.
  8. När statsinkomsterna ökar, kan skattetrycket sänkas, och statsskulden betalas. Inga nya lån tas.
  9. Det nya personliga kapitalet ökar köpkraften. Pensionärer som fullgjort sin tid betalar ingen skatt.
  10. Ökad köpkraft ger större avsättning av kvalitetsvaror, vilket ger ökad produktionskapacitet för miljövänliga produkter.
    Nyanställningarna ökar, fler betalar skatt, statsinkomsterna ökar vilket ger ytterligare skjuts till punkt 8, vilket troligtvis blir första närliggande reaktion.
    Inflationen motverkas eftersom det ökande nyföretagandet skapas av lokal produktion, som ger ökade anställningar lokalt.
  11. En ny företagsform kan växa fram, så kallat, där det nya personliga kapitalet kan sättas in i de företag människor arbetar i, individerna blir delägare i dessa företag (obs: ej kollektivt ägande eller oberoende aktieägande). Inga utanförstående ägare, kapitalet stannar i firman.
  12. Ordinarie arbetstid (normalarbetstiden) kan sänkas direkt till 7 tim/dag. Övertid är skattefritt. Den troliga effekten av detta sammanhang kan sökas i de ökade förväntningarna på nya möjligheter att komma på grön kvist genom det rättvisa skattesystemet, vilket med största sannolikhet också sänker sjukfrånvaron, med kostnadssänkande vårdbehov och mindre produktionsstörningar i företagen.
  13. Tid för förkovran skapas. Alla tjänar på denna effekt.
  14. Detta ger mindre arbetsbelastningar, mindre sjukskrivningar, minskade vårdkostnader, operationsköerna minskar, suicidalfrekvensen dämpas, minskade transfereringskostnader, sänkt skattetryck ger positiva effekter på familjelivet.
  15. Sverige är ett av världens uppfinnartätaste land. Det personliga egna kapitalet kan starta nya innovation småföretag. Om statsmakterna inser och prioriterar möjligheterna så bör de ändra den svenska patentlagstiftningen så att uppfinningarna stannar i Sverige och skapar arbete inom landet.
  16. Det nya systemet kommer att på sikt göra Sverige till en ledande industrination med ekologiska exportartiklar inom miljö- och energisektorn. Handelsbalansen ger överskott.
  17. Byggsektorn ökar i överensstämmelse med punkterna 6, 10, 12. Fler bostäder sänker hyrorna då räntan sjunker.
    Priset på alla varor och tjänster har idag 30-50% ränta i bakomliggande led. För nybyggda bostäder är räntekostnaderna uppe i hela 85% i bakomliggande led. Dessa räntekostnader minskar successivt i det nya systemet och sänker priserna/hyrorna i flera led. Sänkta priser ökar exporten, förbättrar handelsbalansen, stabiliserar valutan, motverkar inflation.
  18. Det nya systemet och den expansiva utvecklingen kommer att locka tillbaka tusentals miljarder kronor som flytt till skatteparadis, och som nu investeras i Sverige.
    Begåvade ungdomar från utvecklingsländer kan ges 3-4 års arbetstillstånd, med skyldighet att lära sig det nya svenska systemet, som de kan ta med sig tillbaka till sina egna hemländer och göra skillnad även där. Åtgärden upprepas och nya ungdomar får möjligheten. Kostnaden för detta kan tas ut på tull på den svenska importen från lågprisländer och återföras som svenskt utvecklingsbistånd. Resultatet blir den effektivaste hjälp till självhjälp och mindre lånebehov också för dem.
  19. Det nya systemets dynamiska effekter minskar länders skuldsättning och inbördes konflikter under arbetet att bygga upp de egna ländernas självförsörjning, varvid krigsrisken också minskar.
  20. När alla inkomsttagare får det nya förenklade skattesystemet, och betalar lika antal timlöner per enskilt år, omöjliggörs det skattesmiteri som ymnigt praktiserats i det tidigare skattesystemet (alltså det nuvarande). Sverige blir en tiger-ekonomi.

    När detta sprider sig till resten av världen, stabiliseras alla världens ekonomier.