”Alla tänker på att förändra mänskligheten,
Leo Tolstoj
men ingen tänker på att förändra sig själv”
LOKAL DEMOKRATI bör finnas överallt – människor går ihop och samarbetar för bra idéer om förbättrade samhällssystem. Många arbetar i den riktningen ändå behövs fortfarande mer lokal utveckling – hela landet.
På denna sida kommer det att finnas länkar till olika typer av lokal utveckling som syftar till att lyfta sig själva tillsammans med andra och göra något konstruktivt för sin egen bygd. Lokal utveckling som skapar samarbete i bygden behöver inte vara så storskaliga … man kan börja som man gjorde i Trönö…dra in pengar från fallfrukt till gemensamt sparkonto. Hur mycket fick man inte på köpet genom detta enkla första steg! Alla kan göra något, och kommer man ihop med andra så visar det sig ofta att man kan uträtta storverk!
Gräva där vi står – sopa framför egen dörr – resa oss ur sofforna och göra något?
En av de stora utmaningarna borde för länge sedan redan ha varit att hejda den snabba utflödet av resurser från den lokala nivån till den globala. De gångna årens sammanslagningar av storföretag talar sitt entydiga språk: redan är den befarade ”globaliseringsfällan” en ekonomisk verklighet som redan drabbat oss och i allt hastigare tempo fortsätter. Då måste vi fråga oss själva vad vi kan göra för att trygga den lokala ekonomin (hushållsekonomin, jobben och pensions-försäkringssystemet).
Svaret är att vi behöver bygga nya försäkringssystem, nya pensionssystem, nya studielån-/lönesystem nya system över huvud taget. Varför? För att ta tillbaka kontrollen över våra liv helt enkelt och kanske samtidigt – när vi hjälpt oss själva – kunna hjälpa andra.
”Fondbörserna stiger och demokratin faller”
ÅR 2000-09-18 skrev en informatör i JAK Medlemsbank, Jan-Åke Blomkvist, en krönika om hur pengar lämnar bygden:
Han skrev då (då Föreningssparbanken fortfarande existerade):
”I Orsa kommun, Mora och Älvdalens kommun med ca 35.000 invånare, finns 1.500 miljoner kr sparade i utländska fonder enbart i Föreningssparbanken. Det är pengar som sprids över hela klotet och inte här, där de behövs som mest”.
Föreningssparbanken som numera heter Swedbank blev ett AB, förändringen från lokala kooperativ och sparbanker till ett växande börsnoterat internationellt storföretag innebär att det har blivit allt svårare och svårare att låna för enskilda och företag i glesbygd och byarna. Jan-Åke skriver om hur människor utarmar sin egen bygd genom att spara i kommersiella banker, eftersom dessa endast är intresserade av att låna ut pengar till kunder som innebär låg risk och hög avkastning i ekonomiskt heta områden och tjäna så mycket pengar som möjligt. Utan att tänka på det så gör man sin egen bygd en otjänst.
Exempel på Lokal utveckling:
1. FJÄLLBETE – Åre, Jämtland
”Mycket jordbruksmark på fjällsluttningarna i Åredalen har övergivits av bönderna och gräsmarkerna växer igen. På 1930-talet brukades dubbelt så mycket mark i Åredalen som idag, och man höll 5000 fler husdjur än idag. Men med hittills 180 får har Fjällbete i Åredalen ekonomisk förening börjat vända den utvecklingen. De producerar ekologiskt lammkött samtidigt som de bidrar till att hålla skidbackar och landskap öppna, tillverkar och säljer hantverksprodukter skinn och ull. Man ville få fram ekologiskt och lokalt producerad mat på ett så resurseffektivt sätt som möjligt, och även öppna samarbeten mellan matproducenter och andra företagare, särskilt inom turismen.
Lammköttet står på menyn på turistanläggningarna hittills och säljs också i butiker. Det kostar lite mer, men restauranggästerna får inte bara en matbit, utan också en historia: om hur fåren betat i skidbacken de just har åkt i, om vad fåren betyder för bygden, historiskt och idag. Både invånarna själva och turisterna erbjuds nu lokal, ekologiskt producerad, mat av hög kvalitet, ett vackrare landskap med betande djur och meningsfulla upplevelser. FJÄLLBETE:s medlemmar är bönder, samer, Ica-handlare, restauranger och vanliga konsumenter. I en egen butik i Undersåker säljer man hantverksprodukter och man har ett nära samarbete med skolan i Undersåker. Barnen bekantar sig med fåren och lär sig samtidigt om en av bygdens basnäringar. Genom samarbete med andra små familjejordbruk vill man profilera bygden som ett ekoturistmål, och ge turister både natur-, hantverks- och kulturhistoriska upplevelser.”
LÄS VIDARE i Ulla Herlitz skrift (2005) om att:
SKAPA FONDER FÖR EN LOKAL UTVECKLING ELLER … SPARARENS GUIDE TILL EN BÄTTRE VÄRLD
Exempel 2:
Trönö kommun
”Trönöborna plockade fallfrukt i sina trädgårdar och en bybo designade etiketten för flaskorna, man transporterade frukten till saftfabriken i Hå som tillverkade äppelmusten. Planen var att sälja musten och låta överskottet gå in på det lokala sparkontot, så att pengarna skulle kunna användas om igen för nya projekt. Men det här var inte en idé som dök upp över en natt. Här är historien om hur flera eldsjälar med hjälp av idéer hämtade från olika håll har vänt känslan i en avfolkningshotad bygd så att en del av bygdens invånare idag börjat placera sparande i sin egen bygd. Det hela startade när deltidsbrandkåren i Trönö – som ligger i Söderhamns kommun i Hälsingland – hotades av nedläggning. Det väckte en stark opinion. Brandmännen ville driva verksamheten vidare som frivilligt brandvärn, och med det stora stödet från befolkningen bildade man Trönöbygden ekonomisk förening år 2001”. LÄS VIDARE i Ulla Herlitz skrift om att Skapa fonder för lokal utveckling… se ovan
VIKTIGA HEMSIDOR:
COOMPANION – KOOPERATIV UTVECKLING I SVERIGE
VAD ÄR KOOPERATION? – frågor och svar
LOKAL-EKONOMIDAGARNA – återkommer varje år
LANDSBYGDS-RIKSDAG maj 2022 – återkommer vartannat år
HELA SVERIGE SKA LEVA
VI SAMLAR LOKALT KAPITAL – en inspirationsskrift om lokala projekt i landet