I allt livs konstitutionella beskaffenhet, ligger en genetisk basal egenskap, som skulle kunna kallas ”förväntans uppfyllelse”
Det är i grunden en av de viktigaste villkoren för livets uppehållande och fortlevande. Om detta kausala samband bryts, uppstår först vrede och aggression, sedan desperation och total omkastning av världsbild, så kallad ”snapping” eller i värsta fall autodestruktiva tendenser, depression, psykos och självmordsförsök.
Vad är nu detta närmare definierat?
När en organism blir hungrig behöver den näring för att fortleva, så måste den den göra något för att stilla hungern. Katten jagar råttan, vargen jagar ren och älg, björnen river ett får eller fångar fisk i vattenfallet och äter bär skogen. Hästen och kon äter gräs på ängen och får havre i stallet eller kraftfoder i ladugården. Fisken äter smådjur och smådjuren äter ännu mindre djur som i sin tur fångar plankton som lever av näringsämnen upplösta i vattnet eller fritt svävande näringsfragment.
Livets fortlevnad är att äta och att ätas. Alla dessa organismer, oavsett om medvetande finns eller inte, drivs av en instinkt att äta för att överleva. För att få den nödvändiga näringen, måste organismen utföra ett arbete av något slag. Arbetet innebär en ansträngning. Ansträngningen är direkt kopplad till tillfredsställelsen att få belöning för ansträngningen, i den mån denna koppling upplevs medvetet, som hos högre djur, innebär kopplingen en förstärkning av beteendet, som konsolideras i vissa mönster. Om innekatten får mat från en burk, så vet katten efter ett tag omständigheterna för denna procedur. Får hon inte mat så börjar hon jaga i den mån det går.
Människan har liknande instinkter, fast i konstlade mönster när det gäller samhällsformer av olika slag. Men hon har också jaktinstikt, fångar djur på land och vatten, samlar bär och svamp, ätliga rötter och insekter och så vidare. Allt detta gör alla organismer på grund av en inbygd instinkt som säger dem att uppoffringen ger en belöning, nämligen mat för att överleva. Just detta är vad som menas med förväntans uppfyllelse. Det är en mental-kausal drift, som förutom att den ger näring för överlevnad, också ger en mental bekräftelse på att allt är i sin ordning och ingen fara hotar.
Om denna koppling bryts av någon anledning, det vill säga att ansträngningen inte ger det förväntade resultatet, uppstår förvirring hos organismen beroende på utvecklingsnivå. De enklaste organismerna dör helt enkelt, och snabbt av näringsbrist, men kan som nedbrytningsprodukter bli näring åt andra organismer. Högre organismer i som däggdjur, med ett visst mått av medvetande och inlärningsförmåga, drabbas av den tidigare nämnda förvirringen – då förväntans uppfyllelse brytes.
Pavlov hette en berömd beteendeforskare som gjorde experiment med hundar, upptäckte och beskrev den så kallade betingade reflexen.
Hundarna som hölls instängda i burar, matades på bestämda tider. Om man i samband med måltiderna utförde vissa ovidkommande handlingar, kopplade hundarna detta snabbt till en annalkande måltid. När hunden får se matskålen börjar genast magsafterna att strömma till för att ta hand om den kommande maten. Om man då samtidigt ringde i en klocka, skramlade med bunkar eller något annat, fattade hundarna att mat var på gång innan de kunde se eller känna lukten av maten och magsafterna började genast att produceras. Detta är vad som kallas betingad reflex.
När experimentet pågått en tid, ändrade man mönstret för måltiderna. När hundarna hörde skramlat eller klockan, inställde de sig på en kommande måltid. I experimentet ingick att maten plötsligt uteblev trots signalerna och hundarna reagerade då med förvirring, började skälla när hungern satte åt och visade ilska. Experimentet gick vidare och hundarna fick se maten och blev då inställda på att få äta. Men just som de skulle glufsa i sig maten, rycktes den undan och då blev det ingen mat. Nu blev hundarna jätteilskna och väsnandes alldeles för färdigt. Man visade maten igen och de lugnade sig och gjorde sig beredda att få äta. Men maten rycktes undan igen, varvid hundarnas beteende upprepades, dock med ett successivt förändrat mönster.
Från att ha varit helt vansinniga och aggressiva mot experimentpersonalen övergick beteendet till att bli passivt och likgiltigt. Hundarna låg ned utan att reagera, helt förvirrade, och försökte inte ens äta den framställda maten, eftersom de lärt sig att den försvann i samma ögonblick de försökte äta den. Från att ha varit besinningslöst aggressiva mot sina plågoandar, börjar de efter ett tag att slicka deras händer och visa undergivenhet för att blidka sina bödlar. Jämför med det så kallade ”bödelsyndromet”, som innebär att den plågade och torterade varelsen, från att ha hatat sin bödel, helt plötsligt slår om (snapping) och älskar sin bödel.
MED ELLER MOT NATURLAGARNA
En frisk människa lever i verklighetens förutsättningar och känner glädje när de kausala sammanhangen utvecklas i lugn och harmoni. Inom den rent fysiska världen är detta lätt att konstatera, när man exempelvis ser hantverkaren utföra sitt arbete, där de olika åtgärderna måste komma i rätt ordning och med kompetent handlag och yrkesstolthet, och som sammantaget leder fram till det resultat som avsetts och förväntats. När slutresultatet föreligger och ett nytt funktionellt och vackert föremål tillkommit, känner såväl den som skapat, som den utomstående betraktaren en kausal mental glädje och lycka.
Människan som är skapad av kausala naturlagar, har behovet av begripliga kausala sammanhang, som ett första överlevnads – och utvecklingsvillkor. Hon måste för sin psykiska hälsa få bekräftelse på sambandets existens oupphörligen. Så länge bekräftelsen upprepas är allt gott och väl. Om den plötsligt uteblir inträder omedelbart ett förvirringstillstånd och olika beteendemönster utlöses; hon söker hitta vad som är fel, om ett kapslat misstag gjorts, eller om yttre störningar inträffat. Om felkällan ligger inom räckhåll, om den är självförvållad, är felet snart upptäckt och kan rättas till varvid den invanda rutinen återställs och sinnestillståndet återgår till den tidigare trygghetskänslan och individen upplever kontroll över sin tillvaro.
Om däremot yttre störningar, för individen okontrollerbara och som inte låter sig påverkas inträffar, uppstår liknande tillstånd, som beskrevs vid de tidigare nämnda hundexperimenten. Förvirring, ångest, depression eller psykos kan inträffa och självdestruktiva handlingar är inte ovanliga.
I lindrigare fall kan eskapistiska beteenden (verklighetsflykt) utlösas. Närmast i åtanke ligger den utomordentligt vanliga alkoholeskapismen, det vill säga man dränker sina sorger i ett ordentligt rus, för att komma undan olustupplevelsen. Det är ett utomordentligt misslyckat försök att undkomma ångesten, eftersom inget i den fysiska världen ändras. Olusten återkommer med ännu större styrka efter ruset. I sin förlängning kan drogmissbruk genereras och dess följdverkningar, som är ännu mer självdestruktiva jämfört med den första psykiska flyktmekanismen.
Detta gäller för alla verksamheter som människan har förmåga att utveckla, ett skickligt handlag såväl som intellektuell abstraktionsförmåga. All konstruktiv verksamhet bygger på kausalitet och människan behöver detta sammanhang för att förstå tillvaron. För att den psykiska stabiliteten skall bestå måste dessa bekräftelser inträffa dagligen och stundligen.
Om detta naturliga sammanhang bryts; blir alltså individen förvirrad, tappar fotfästet i tillvaron och reagerar med frustration av olika slag. I det lindriga fallet hamnar personen i en lätt men positiv depression, vilken driver fram ett analytiskt tillstånd som söker finna förklaringen till den brutna kausalkedjan.
De flesta vet väl hur det känns, när virket spricker, när motorn krånglar, när ungarna reagerar på oförutsett sätt…osv. Först ilska, sedan försök till snabb korrektion. Går det bra, återställds sinnestillståndet snart till normala nivåer. Fungerar det inte utan går på tok igen, behöver jag väl inte beskriva vad som händer. Alla känner till dessa erfarenheter.
Av detta förstår man att upplevelsen av de kausala sammanhangens naturenliga struktur, är ett huvudvillkor för mental hälsa och därav fysisk hälsa. Om tillvaron blir obegriplig för människan och hon tappar sitt kausala fotfäste, inträffar automatiskt en rad störningar i signalsubstans- och hormonbalansen i kroppen, som i sin tur påverkar ämnesomsättningen, immunförsvaret och humöret, vilket leder till allt från smärre beteendeavvikelser från det normala till psykosomatiska sjukdomar, eller psykiskt depressiva tillstånd av varierande slag. Tillståndet är ofta självförstärkande genom feedback och eskalerar snabbt till okontrollerbara nivåer.
När störningarna beror på egen oskicklighet eller misstag, är korrektionen relativt enkla att finna.
Men om det finns störningar i politiken, i krav från samhället på individen, som är orimliga att uppfylla, kapslat obegripliga regler och bestämmelser, godtycklig rättsskipning och fiskala övergrepp, kan de allvarligaste effekter uppstå, som missbruk av alkohol och narkotika, brottslighet, bärsärkagång, mord, självdestruktion.
Dagens arbetslöshet är ett berövande av människors livsnödvändiga kausalrelaterade upplevelser, vilket får en rad sociala effekter enligt tidigare beskrivning och dessutom orsakar kostnader för samhället, vilket bland annat försvårar rehabilitering och leder till återfall.
Årtiondens shizofrena inrikespolitik är den främsta anledningen till dagens kriser på alla nivåer: ekonomi, politiken, rättsordningen. Det är svårt att värja sig från misstanken att det ligger medveten avsikt bakom detta. Hur kan man annars fatta en sådan konsekvent rad av felaktiga politiska beslut som vi varit vittne till under det senaste halvseklet. Hade man kastat tärning om besluten, skulle tillståndet varit bättre än det är idag. Och alla dessa politiker som målmedvetet fortsätter att fatta destruktiva irrelevanta beslut i allt tydligare arrogans och avståndstagande från den befolkning som i troskyldig förtröstan givit dem sitt förtroende, vittnar om bakomliggande avsikt. Det är snubblande nära att man börjar tänka i konspiratoriska banor. Svar på denna undran går som regel inte att erhålla. Alla förnekar ett dylikt förhållande. Men det ligger ju i sakens natur att ett förnekande tillhör de konspiratoriska spelet. Annars är det ingen konspiration.
Ett faktum är emellertid gamla traditionella mönster i form av hemliga sällskap; tusentals frimurarorganisationer, och politiko-ekonomiska sällskap som Bilderbergergruppen, Romklubben, European Industrialists of the Round Table (som ligger bakom EU), Trilaterala Kommissionen, Palmekommissionen och på hemmaplan alla kontaktnätverk mellan departement, myndigheter, organisationer, företag massmedier som är formellt officiella och dokumenterade.
Men en stor del av kontakterna är informella, personliga möten, telefonsamtal, och sker utanför demokratisk kontroll. Det är tekniskt möjligt att i dessa uppstår konspirationsliknande beslut som styr politiken i viss önskvärd riktning. Den så kallade lobbyverksamheten ger också belägg för detta. Det är sannolikt omöjligt att undvika att konspirationer uppstår i detta klimat med tusentalsks särintressen inblandade, även om konspirationerna från början inte behöver vara direkt planerade.
Man kan utgå från att det finns hela skalan av uppfattningar, från mutor i mindre affärsuppgörelser, större hemliga beslut som JAS-projektet och Kärnkraftsprogrammet, till världsomfattande ekopolitisk planläggning, som gemene man inte har den bittersta aning om. Socio-eko-politiska experimentprogram för olika länder vimlar det av i historien; Nazismen, Monokapitalsmen, Kommunismen, Den svenska modellen, Socialfascismen, Korporativismen, Marxismen, Anarkismen, Kolonialismen, Imperialismen osv, vilka naturligtvis inte uppstått av en slump utan uppenbart börjat i konspiratoriska hjärnor, att döma av deras slutliga urartning och kollaps.
Det är naivt att tro att samma sak inte skulle pågå i denna minut. Det är ju samma sorts människor, i en del fall samma människor, som varit ute i logen och bytt kläder. Det gemensamma draget är att de anser sig vara bäst lämpade att styra världens öden, en psykopatologis åkomma som går under beteckningen; maktgalenskap, maktsyndrom eller Kejsarvansinne. Det är vanligare än man tror och förekommer på alla nivåer; från misshandel av djur, barn och kvinnor, till maktanspråk över hela jordklotet, Världshegemonism.
Vid närmare konfrontation med dessa ideologier förnekas intensivt egennyttiga motiv. Snarare vill de uppfattas som messianska rörelser.
Man behöver emellertid inte bråka sin hjärna med dylika frågor om man sätter in det slutligt avslöjande instrumentet i alla misstänkta tankevärldar, nämligen Tidfaktorekonomin. Reaktionen på detta test avslöjar sanningen om den ifrågasatta världsbilden är för eller emot naturlagarna.
Alla tankesystem som går emot naturlagarna är livsförnekande och destruktiva. Meningen med livet är att det ska levas och utvecklas, inte dödas och förstöras. Följaktligen måste ett livsbejakande system följa naturlagarna och konstrueras omkring dessa. Tidfaktorekonomin är ett sådant system. Alla beslut som tages i strid med naturlagarna är ogiltiga i vår objektiva världsbild, Denna tes måste inleda den nya grundlagen.”
Karl Gustafson
(Tidfaktor-ekonomins innovatör)