<<tillbaka

Klimatfrågan - förslag till lösning:
den objektiva rättsgrunden
av Johan Hultman

Om man vill göra något åt de fel som diskuteras i den sk klimatfrågan måste man inse att det är en allmän destruktivitet som rått i alla stora samhällen sedan antikens slavstater. Det beror på att det aldrig funnits en objektivt grundad rätt – en objektiv rättsgrund. Det har gjort att man alltid trott att det inte kan finnas en upptäckbar skillnad mellan rätt och fel, dvs mellan destruktiva och konstruktiva handlingar. Att vi skadar livsformerna beror på att vi beter oss subjektivt och förstörande i stället för objektivt och byggande i positiv mening.

Förstörelse har endast en enda orsak: bristen på värdebas med absoluta korrektiv för samhällsvetenskaperna. Med det menas att människans sätt att leva sitt liv kan exakt och bevisligt konstateras vara antingen konstruktivt eller destruktivt. Det innebär att det är fullt möjligt att konstatera om vi följer naturlagar och lever utan att skada eller förstöra människor, livsformer och övrig natur – eller om vi skadar både varandra och den övriga naturen.

Människors destruktiva förmåga har framför allt känslomässiga orsaker. Det minst kända i dag bland all naturvetenskap är människans konstitution med dess känslor. Man har struntat i våra känslor som om de vore oviktiga eller rent av föraktliga. Men som man lätt kan visa är känslor livsviktiga krafter. Drivkraften till det mesta människor gör är våra känslor och livsbehovet av kärlek, ytterst sällan är vi rationella. Det gäller att undersöka våra känslomässiga förhållanden för att upptäcka de lagar som gäller våra känslor och hur de är laddade.

Om vi redan som barn föds in i felaktiga samhällsförhållanden skadas vi för livet, kanske redan som foster. Sedan lever vi destruktivt utan att vara riktigt medvetna om det och orsakerna till det. I idéhistorien kan man läsa om hur man med olika ideologier sedan antiken har försvarat människors förstörelselust just därför att förstörelse kan medföra starkast tänkbara lust. I modern tid kan man studera Hegels kontrastlära, som sedan övertas av Marx med klasskampen, Darwin med sin rasbiologi och kampen för överlevnad, Freud med sin dödsdrift, ekonomerna med sin konkurrens och mycket annat. Men dessa försvar för förstörelse är felaktiga. Det finns inga bevis för människan som art skulle vara destruktiv. Det finns nämligen massor av människor som vill leva – och faktiskt också lever – konstruktivt med hänsyn till naturen och i kärlek till livet och dess livsformer.

Klimatdebatten är bara ett av många tecken på att allt fler människor börjar upptäcka att människans sätt att leva hittills orsakat en gigantisk förstörelse av livsvillkoren och kulturarvet. Det beror dels på att vi som människor skadas för livet redan som småbarn, dels på att det har varit omöjligt att upptäcka den saken utan värdebasläran. Det är en teori och lära som är en metod att skilja mellan objektivt och subjektivt för att man sedan ska kunna skilja på vad som är konstruktivt eller destruktivt hos våra mänskliga handlingar. Detta är ofrånkomligt. Värdebasläran anger att korrektivet för mänskliga handlingar är fysiska materian och vår egen konstitution. Skadas den och naturen så är det beviset på att vi lever felaktigt, dvs förstörande.

För att man ska kunna bygga samhällen utan att skada oss själva, andra livsformer och naturen måste man bygga direkt på verkligheten utan att fastna i gamla ideologiska och helt felaktiga subjektiva förställningar. Det finns ingen politisk doktrin i dag eller i historien som löst förstörelseproblemet, utan man försvarar förstörelse med svepskälet att människan kan undvika naturlagarna. Men det är omöjligt. För att man ska kunna bygga ett konstruktivt samhälle krävs att man använder värdebasläran. Först då kan man se att ekonomi alltid varit felaktig. Ekonomi kan bara handla om arbete, dvs om vi människor arbetar fram något av värde eller inte. Därför måste man anlägga ett vetenskapligt perspektiv och inse att det finns både objektiva och subjektiva värden.

Man måste bygga upp en ny individrätt på objektiva grunder. Människans konstitution är en sådan objektiv konstant och det är på våra objektiva behov man måste bygga. Då krävs en ny äganderätt, där äganderätten till våra livsvillkor erkännas till alla i stället för som hittills bara till dem som har tillräckligt med pengar att köpa ägande för utan att arbeta för det. Därmed kan man för första gången göra arbetet till äganderättsgrundande faktor i stället för köpet med all den spekulation som hittills orsakat alla miljöskador och skador på människor.

Vi kan då äga våra egna livsvillkor, förslagsvis 1 bostad, 2 privata tillhörigheter 3 arbetet som företag eller del i detta 4 arbetsplatsen som fysisk plats med alla tillhörigheter, 5 del i arbetsresultatet. Man kan alltså inte äga vad man inte arbetat fram: mark, vatten, luft, naturresurser. Då kan man lägga företag och industrier där människor bor och arbetar i stället för att transportera produkter kors och tvärs över hela Jorden helt i onödan enbart med svepskäl i att den sk ekonomin kräver det. Ekonomi har alltid varit felaktigt definierad.

Beskattning föreslår vi bör ske med att man betalar den i pengar men räknar ut den i en fysisk konstant, nämligen fysisk tid. Alla ska betala lika mycket i tid räknat men omräknat i pengar. Detta kallar vi för tidsberäknad skatt eller tfe (tidfaktorekonomi). Alla får lön enligt hittillsvarande helt begripliga formel: timpenning ggr antal timmar man arbetar. Samma regel bör gälla beskattning: alla betalar lika mycket i en objektiv konstant, nämligen fysisk tid ggr sin subjektiva timlön. Det är den lön man kan få på den kompetens som kan konstateras.

Vi vill visa att det väldiga komplex av förstörelse av olika typ av livsvillkoren har sina orsaker i en känslomässig vägran att se orsakslagen också hos oss människor. Kan man inrätta samhällen konstruktivt, bör man göra det också. Om man då möter motstånd genom en massa ekonomiska, politiska, filosofiska, religiösa eller juridiska obevisbara ord och termer är det försvaret felaktigt. Man måste undersöka om alla dessa termer verkligen motsvarar fysisk verklighet eller inte. Handlar sådana ord verkligen om människans konstitution eller inte? Hittills har sk samhällsämnen aldrig varit vetenskapligt uppbyggda.

Med värdebasläran som vi presenterar är det möjligt för första gången att bygga en äkta samhällsvetenskap. Vi föreslår studiegrupper som sedan kan bli arbetsgrupper som driver frågor av detta slag på en ny politisk plattform.
Johan Hultman och Karl Gustafson

© IORG, Institutet för en Objektiv RättsGrund 2009.
Litteratur:
Karl Gustafson: Deus ex machina, Antropiska förlaget 2006. ISBN 91-630-7563-0.
Johan Hultman: Argument för en objektiv rättsgrund. ISBN 978-91-633-2628-8.
Internet: www.tidskatt.se