<<tillbaka


FRÅGOR & SVAR
om räntefri ekonomi

”Det är inte egoism att man begär sin rätt att leva.
Egoism uppstår först där man på sin nästas bekostnad
begär ting, som är helt överflödiga eller onödiga
för ens egen existens eller möjlighet att leva.”
ur "Den mentala treenigheten 3", Kosmos nr 5 1975

Martinus Thomsen (1890–1981)

Inledning:
Jag som tänker svara på frågor eller reda ut missförstånd här, har arbetat som informatör i JAK Medlemsbank i 3 år och gått åtskilliga kurser inom JAK. Dessutom själv pluggat ekonomi under de år som jag var till sjöss - av den enkla anledningen att jag ville förstå varför det var så få som levde på gåsleverpastej på klotet när de flesta på vår fantastiska planet rotar i soptunnor efter något att överleva av. Åren till sjöss, resande varv efter varv runt denna vackra jord...gav mig förståelsen att vi bor i ett växthus...ett enda stort drivhus, som skulle kunna ge alla människor en dräglig tillvaro. Min bild av anledningen till att det inte är så är att VI ALLA tillåter maktgalna människor (som egentligen behöver psykoanalytisk hjälp med att se sig i spegeln) och ett prästerskap som kallas ekonomer att styra så gott som alla samhällen. Inget kommer att ändras förrän vi ALLA börjar se samband och komma till djupare insikter som gör att vi förstår att vi inte kan tillåta detta längre. Intelligensen som behövs för att göra de nödvändiga förändringarna finns - överallt på klotet. /Anna Gustin

FRÅGA/missförstånd:
Den som lånar in pengar belönas med "månadskronor", som berättigar till senare lån. Om man tillät folk att sälja månadskronor skulle man genast få en marknadskurs för månadskronor och därmed kunna jämföra dem med ränta i pengar. Räntefrihet blir det alltså bara med ett artificiellt förbud att omvandla månadskronor i andra valutor.

SVAR: Att handla med månadskronor har aldrig varit tillåtet och om/när frågan kommer upp förklarar handläggarna varför det är otillåtet. JAK har en slags folkskola i räntefri ekonomi. Kontinuerligt pågående. Där blir man om man själv vill - en slags auktoriserad informatör för JAK, på ideell basis. (Det finns i dagsläget ca 500 utspridda över hela landet och de blir ständigt fler). Denna fråga kommer alltid upp. Men bara för att man kan göra saker behöver det inte betyda att man gör det. Om överenskommelsen i gruppen är att vi inte gör så för att vi tycker att det är fel, så är det en överenskommelse. Fel är det ju därför att JAK-systemet arbetar för att INTE vara som det vanliga ockrande banksystemet. Det finns alltid skrupellösa individer som vill testa... men de flesta är bra och hederliga människor, därför fungerar systemet.

FRÅGA/missförstånd:
Argumentet att den som lånar ut pengar inte ska ha ersättning för det - håller bara om man antar att hon själv inte skulle ha nytta av pengarna. Men det är sällan fallet. Anta att bönderna i en by samlat till att låta byns mekaniska verkstad tillverka dem varsin ny traktor, som ska göra att produktionen blir mer effektiv så att de kan unna sig oxfilé på fredagarna. Nu hör grannbyns bönder av sig och ber att få låna pengarna till ett ännu viktigare projekt. Byns bönder säger då: "då kan vi inte köpa våra traktorer". Grannbyns bönder svarar: "vi bjuder er på oxfilé varje fredag". Då är man överens. Två år senare kan grannbyn betala tillbaka lånet, varefter byns bönder kan skaffa sina traktorer och köpa sin egen oxfilé i fortsättningen. Men under två år har man fått oxfilé som tack för lånet. Ränta, med andra ord.

SVAR: JAK:s system bygger på den gamla principen om tjänster och gentjänster. De har formaliserat den så att det fungerar även med en stor grupp där de flesta medlemmar inte känner varandra. Verklighetens bönder brukar hjälpa varann utan oxfilé emellan därför att de vet att nästa sommar så ska någon annan lägga nytt tak tex. och behöver hjälp i sin tur....det jämnar ut sig i längden. I JAK-systemet är ju "ersättningen" på samma sätt som man är mot vänner, man tar ju inte ränta av en kompis. Principen är ju jag hjälper Dig och Du hjälper mig och vi förskjuter det i tiden eftersom vi inte båda behöver hjälp samtidigt.

Skulle vi göra ett studielånesystem nationellt där studenterna hjälper varann över tiden (som kan läsas om i popupmenyn under SOCIAL EKONOMI) så skulle detta spara in en stor del pengar till skattebetalarna (idag kostar det skattebetalarna minst 3 miljarder årligen...som studenterna inte klarar att betala i räntor och då får vi skattebetalare stå för dem istället). Ett räntefritt studielånesystem skulle förutom att studenterna hjälpte varann över tid, också hjälpa studenten till ett startkapital till något, första egna bostaden, startpengar till eget företag (istället för att ta lån i bank) eller annat som kan vara viktigt för en människa.

Personligen är jag så utled på att girigheten byggts in i snart sagt allting, så att människor inte verkar kunna se klart och nyktert på saker och ting längre. Jag vill inte ha sådana system eftersom jag anser att en girig människa är en lågt utvecklad människa... och jag tror att alla vill utvecklas som människor... då måste man också skapa system som vädjar till ett högre medvetande inom människan istället för det lägre.

FRÅGA/missförstånd:
Argumentet att stora delar av våra utgifter går till räntor håller inte heller. Detta är nämligen helt i sin ordning! Att största delen av hyran för ett hus går till ränta beror på att husbygget binder mycket kapital. Om vi återanvänder exemplet i föregående punkt ser vi det lätt: den hyresvärd som vill bygga huset vill låna pengar av traktens bönder men till skillnad från grannbyns bönder kan värden inte betala tillbaka efter två år, eftersom huset binder kapitalet: med hjälp av huset produceras inget som ger avkastning! Hyresvärden måste därför förse bönderna med oxfilé i all evighet, något som hyresgästerna naturligtvis får lov att betala.

SVAR: Ja, vissa kan ju tycka att det är helt i sin ordning. Men inte om man vill ha system som eliminerar onödiga kostnader. Man bör inte låna ut pengar utom när någon är i nöd, och då bör man INTE kräva ränta när det går att göra på andra sätt. Det vore att ockra på den nödställde. Sparlånen är smidiga och fyller sitt syfte väl i många fall, dock inte alla. När sparlånen inte passar är alternativet att investera dem på vinst och förlust. Man bör välja en investering tillsammans med folk som man känner och i ett sammanhang som man känner väl och där man kan bidra med egen kompetens. Den som lånar ut pengar mot ränta - när man kan välja investera dem på rättvisa villkor eller hjälpa vänner i nöd med räntefria lån - ockrar på andra. Med mer livserfarenhet kommer han/hon att sätta värde på vänskap och generositet och på rättvisa avtal med vuxna vänner och bekanta. För länge sedan var ocker straffbart. Man kan säga att ca en tredjedel av priset på de varor vi köper är inbakad ränta i bakomliggande led (dock betydligt mer när det gäller bostäder) Vad blir det i faktiska kostnader om man börjar räkna ut på sin egen situation??? Det var det jag själv gjorde och då insåg hur grundlurade vi alla är.

Ett husbygge binder mycket kapital. Ja, visst är det så att hyresgästerna får betala en hög hyra därför att ägaren måste täcka utgifterna för ränta på sina lån - men det måste inte vara så.

Hyresgästerna kan bygga fastigheten i ett partnerskap med andra hyresgäster och personer som vill vara med och placera långsiktigt sparande. I det fallet är de med och delar rättvist på vinst och förlust på byggprojektet. Räntelån är inte rättvisa eftersom långivaren inte tar någon risk och inte heller gör något arbete. Förr i världen var en procentare en lågt aktad människa (eller en ockrare som det också heter), idag är det bankerna som är de nya ockrarna..det har till och med tillkommit en ny lag som heter "den nya skärpta ockerlagen" eller något liknande som möjliggör ännu större ocker. Den som orkar bör läsa "VARIFRÅN KOMMER KAPITALRÄNTAN? av Johan Kjellén som ligger under Litteratur på Tidskattesidan. Lite jobbig text då den skrevs 1937...men viktig.

1983 skrev Riksbyggen att 83% av hyreskostnaden på en nyproducerad lägenhet var räntor i bakomliggande led, men utslaget på hela bostadsbeståndet så ligger en gammal lägenhet i snitt på 56% ränta av hyran. Ganska nyligen har man igen kunnat läsa om de horribla vinsterna i bankvärlden...och jag tycker knappast att man kan säga att det är helt i sin ordning. Men det kan ju också vara en ideologisk fråga. Jag står på Johan Kjelléns sida som säger att */"Det ekonomiska livets ändamål är att tjäna folkförsörjningen och inget annat."/* AV VÄRLDENS 20 RIKASTE FÖRETAG - ÄR DE 12 RIKASTE BANKER...hmm... tänk en stund över detta faktum!

Nu är ju räntesystemet inte det enda problemet...skattesystemet är ju också ett vidrigt dåligt uttänkt system, som skapar en orättvisa som är helt oacceptabel (men som de flesta inte ser eller förstår). Jag saknar omtanke och omsorg om medmänniskan. Vi ska inte klå varann på allt som går...vi ska hjälpa varann att få ett bra liv. Till det behövs bättre genomtänkta system som möjliggör ett bättre och för människan inte så tungt liv.

Det är ju självklart att det går att bygga till lägre kostnader...men inte med hjälp av dagens banksystem. Det är också självklart att det går att skapa bättre system...men det sker inte av sig själv. Därför borde man redan i 7:e klass få räkna på faktiska livsproblem och titta på olika system...så kan man väcka utvecklingspotential tidigt. Så att man inte behöver gå halva livet och grubbla över vad som är fel...och inte heller förstå vad man skulle kunna göra åt problemet. Det brukar heta att vi alltid har ett val. Men om man inte får se mer än ett system...vilket val har vi då?

Invändning på föregående svar:
När du skriver "Ett husbygge binder mycket kapital. Ja, visst är det så att hyresgästerna får betala en hög hyra därför att ägaren måste täcka utgifterna för ränta på sina lån men det måste inte vara så". Det ser det i mina ögon ut som om du missuppfattat mitt argument. Det är inte så att jag menar att det kostar att binda kapital *på grund av* att hyresvärden måste betala ränta, utan på grund av att det bundna kapitalet hade kunnat användas till något annat, som hade gett avkastning. Det gäller i lika hög grad i en räntefri ekonomi. Skillnaden är att i en räntefri ekonomi får de som gått miste om användandet av kapitalet inte någon ersättning för det, utan de avstår storsint till förmån för dem som ska bo i huset. När jag skrev att det är i sin ordning menade jag inte att det är bra, utan att det reflekterar det förhållandet att själva bindandet av kapitalet innebär en uppoffring och räntan är kompensation för den.

SVAR på invändning: Men jag menar ju att man i räntefri ekonomi visst får en ersättning. Ersättningen är ju densamma som man har unnat andra. Som mellan vänner. Tjänster och gentjänster. I en bank som JAK-Medlemsbank är det så klart organiserat och fungerar bra också i större skala än mellan vänner. I större skala måste det ju organiseras så att alla känner sig trygga med att det bli så som vi kommit överens om... som i vänskap fast med grund i avtal.

Självklart ska ingen arbeta utan att få lön för utfört arbete. Därför sitter inte heller lånehandläggarna på JAK och arbetar gratis, lika lite som man kan få gratis mat i affären. En människa måste ju överleva och måste få något för sitt arbete. Grunden för mig är alltid : nyttja - INTE utnyttja, bruka - INTE missbruka, betala människor för deras arbete, men inte för att de inte arbetar.

Det gäller alltså lika både för lån och för handlande av vilka produkter som helst. Man ska betala vad det är värt i arbete...men inte mer. Om man räknar ihop vad vi idag betalar ut i dolda och synliga räntor och skatter och räknar om detta i TID så tas 7 tim och 15 min av våra 8 timmar arbetsdag. (Men så är det ju skillnad på olika, några betalar kanske inget alls.) Detta har upphovsmannen till Tidskattesystemet räknat på. Det är inte rimligt och inte rättvist.

Jag är dock övertygad om att vi alla, alla människor har en inneboende potential av generositet som inte kommer ut i ett samhälle där alla får kämpa så hårt för sin egen överlevnad och att till och med massor av människor längtar efter att få göra något gott för sin omgivning men har fullt upp med att själva hålla näsan ovanför vattenlinjen. Därför vill jag ha nya system.

VÄLKOMMEN MED FLER FRÅGESTÄLLNINGAR