<<tillbaka


LOKAL VALUTA
Till Miljöpartiets kongress 1999

Förtydligande av motion 6.29
Man måste skilja på lokala bytessystem och lokala betalsystem,
det är två helt olika saker även om båda är tänkt att gynna den lokala
ekonomin. Ett bytessystem har dock inte samma kraft som ett lokalt
kommunalt betalsystem kan få.

Partistyrelsen har missuppfattat min motion och trott att den handlar om bytessystem. Motionssvaret handlar om skatteproblem med bytessystem och styrelsens bifallsyrkande blir ett yrkande om bifall till något helt annat än vad jag motionerade om. I ett tilläggsyrkande vill jag därför förtydliga och precisera mig.

Lokala penningsystem och betalsystem
Tilläggsyrkande till motion nr 6.29

Ett lokalt penningsystem eller betalsystem skall ses som en en akut åtgärd för att landets innevånare skall få behålla lite makt över sig själva. Pengar stannar inom kommunen vilket är själva vitsen med systemet. Dessutom kan man påverka omsättningshastigheten på de lokala pengarna och därigenom få ett nytt politiskt medel för att stimulera den lokala ekonomin.

Varje kommun kan själva införa en lokal valuta/lokalt betalningssystem. Möjligen är det lite otidsenligt och besvärligare med en ny valuta, det är då enklare att införa ett lokalt betalsystem. I ett lokalt betalsystem använder man fortfarande svenska kronor men i elektronisk form. Ett plaskort typ Caschcard som fungerar överallt inom kommungränsen.

Pengar är en genial uppfinning, men de skall användas till det de ursprungligen kom till för, nämligen att se till att människor kan byta varor och tjänster på ett smidigt sätt.

I jakten på hög avkastning och låg risk lockas många idag att placera sina pengar i aktier och värdepapper. Vad de flesta inte tänker på är att deras pengar därigenom försvinner ut från den egna bygden. Man medverkar till att utarma sin egen bygd utan att riktigt förstå hur det går till. De små lokala företagen har ej möjlighet att få kapital via en lokal börs utan tvingas gå till bankerna och be om räntelån. Om de får lån så blir det till ogynnsamma villkor. Villkor som är mycket sämre än vad de stora börsnoterade företagen har.

Det man vill uppnå med ett lokalt betalningssystem är:

att pengarna inte läcker ut från det egna området (lokala valutor tillämpas i otaliga varianter av företag och kedjor t ex Konsum, ICA, SAS - i vissa fall ger man rabatt i form av poäng som endast kan användas lokalt i företaget, i andra fall ger man en bra ränta på förutbetalda insättningar som endast kan användas i företaget ifråga), vissa jobbar hårt på att få oss att sätta in hela våra löner på just deras kort och handla allt just där. Att de används så snart som möjligt (det är viktigt för det ekonomiska flytet att räkningar betalas tidigt i stället för att man dröjer i avsikt att tjäna räntepengar, en hög omsättningstakt på pengar ger ökad sysselsättningsgrad).

Exempel: Kommunen inför ett betalningssystem där man betalar löner, socialbidrag och andra bidrag till lokala valutakonton med anslutna betalkort samtidigt som man deklarerar att kommunalskatten och alla kommunala avgifter kan betalas med de kommunala betalkorten. I princip har man därigenom reserverat en stor del av den valuta som används i kommunen till alla dem som är ekonomiskt aktiva i kommunen dvs lokala företagare, butiker, kiosker, bensinstationer osv samt förstås den kommunala förvaltningen. Affärer och företag kan annonsera på sin dörr att man accepterar, inte bara Visa och alla de andra betal- och kreditkorten, utan också kommunens eget kort.

När man skall betala utanför systemet kan man inte använda de kommunala betalkorten. Då kan man antingen ta ut pengar från kontot eller använda ett nationellt eller internationellt betal- eller kreditkort. Vid kontantuttag får man betala en uttagsavgift som gör att man hellre väljer en lokal leverantör om man kan. Om man använder andra kredit- eller betalkort än kommunens får man också betala en avgift. Alternativt kan man lokalt komma överens om en rabatt vid alla betalningar med det lokala kortet.

För att ytterligare stimulera omsättningen på de kommunala valutakontona kan man lokalt komma överens om att lämna kassarabatt på alla betalningar som görs inom 14 eller 30 dagar. Kommunen kan lämna en bonus till alla dem som betalar kommunalskatt och kommunala avgifter före en viss dag. Allt för att öka omsättningen på de lokala pengarna och därigenom stimulera den egna lokala ekonomin.

Den bank, personligen skulle jag önska att det blev JAK Medlemsbank, som administrerar de lokala valutakontona, kan också ha ett kreditsystem som innebär att även krediter stannar kvar inom området och används där för det lokala lånebehovet. På så vis kan man få en bank som inte medverkar till att dränera den lokala ekonomin på pengar utan istället hjälper till att hålla pengarna kvar. Dessutom vinner man en ökad tilltro hos lokalbefolkningen till att man faktiskt kan stimulera den lokala ekonomin.

För att det lokala betalsystemet skall vara riktigt trovärdigt får kommunen göra som man gjorde i Wörgl i Österrike. Där placerade man motsvarande belopp shilling som behövdes i den lokala cirkulationen i en bank som teckning för systemet. Idag skulle kommunen kunna peka på egen ägd skog eller fastighetsbestånd (så mycket det nu behövs) och ställa detta som teckning för systemet.

I kommuner där man har antingen ett djupare ekonomiskt kunnande eller vanligt sunt bondförnuft, bör man snabbt kunna inse att ett lokalt betalsystem kan vara en överlevnadsfråga. Vill man ha kontroll över ett område så behöver man ha kontroll den valuta som används. En gemensam singelvaluta för hela EU är ett stort hot mot den lokala ekonomin genom att effekten blir att pengar dras från periferin till unionens ekonomiska centra.

Med en gemensam europeisk singelvaluta kommer medlemsländerna och kommunerna att helt sakna kontroll över sin lokala ekonomi om de inte vidtar några åtgärder. Kontrollen kommer istället att hamna i händerna på chefen för den europeiska centralbanken. Hans primära mål är enligt lag att hålla nere inflationstakten i unionen. Det innebär att han många gånger kommer att bedriva en politik som direkt strider mot olika kommunala intressen.

Yrkande:
- att Miljöpartiet kraftfullt arbetar för införandet av lokala betalsystem i kommunerna så snart som möjligt.
-
Vänliga hälsningar
Anna Gustin

MILJÖPARTIETS KONGRESS 1999 - motionen bordlades till nästa år tillsammans med andra motioner som också bordlades och som redan varit bordlagda sen flera år tidigare. I ett sådant parti kan man inte lägga ner mer TID av sitt liv.