<<tillbaka

Utdrag ur
Sparkassan ”Kretsloppets” broschyr
Denna intervju är ifrån tidigt 1990-tal. Vet ej om Sparkassan existerar fortfarande
men det finns ett värde i att läsa deras tankar om varför man startar en sparkassa tillsammans med andra och hur de tänkte när de gjorde den.

En intervju med eldsjälen Mertz Laakso, en av initiativtagarna.

”Vill man förändra något får man göra det själv. Ska det bli något resultat får det göras tillsammans med andra. Vi har startat sparkassan Kretsloppet, och det är inte enbart av ekonomiska skäl. Orsakerna är flera och har att göra med vad vi tror om och hoppas av framtiden. Den tekniska utvecklingen ökar fritiden. En prognos säger att vi vid tjugohundratalets början enbart skulle behöva arbeta hälften så mycket som idag. Även om denna prognos visar sig vara optimistisk så är tendensen klar. Produktiviteten ökar som aldrig förr. En utökad fri tid, betyder att den tid då man har makten över sitt eget liv ökar.

Men avgörande är förstås hur denna fria tid fördelas bland medborgarna. Ett samhälle där hälften är arbetslösa, marginaliserade, utslagna och utgör en rekryteringsbas av tjänare åt välbetalda med arbete, motsvarar inte vår förhoppning om framtiden.
En någorlunda jämn fördelning av arbete och inkomster däremot, skulle skapa utrymme för självverksamhet. För första gången i modern historia skulle inte lönearbete lägga beslag på huvuddelen av vårt verksamma liv. Med minskande arbetstid kan den frigjorda tiden fyllas med verksamheter utan ekonomiska mål som främsta syfte, verksamheter som berikar individen och gruppens liv; ägna sig åt ungarna, kultur, solidaritetsarbete, bildningsverksamhet, produktion av föremål och livsmedel, driva kooperativ för utbyte av tjänster mm.

Vi som tror på det världsliga paradiset måste också börja skapa alternativa strukturer, börja materialisera våra ideer om demokrati och solidaritet. På lite sikt kan vi inte lita till välfärdsstaten. Kapitalet, i form av banker etc, är inte mycket att hålla i hand när det blåser snålt. Ingen är okunnig om att spekulationsekonomins förlorare är vanliga skattebetalare och småsparare. Inget talar heller för att det inte skulle bli nya räntechocker eller bankkriser. Målsättningen med sparkassan är att ta kontrollen över det egna livet. När valmöjligheten finns ska man träda fram och förändra sin situation och världen. Varje grupp, som har en slant att spara, kanske ett föräldrakooperativ, en bostadsrättsförening, en bysamfällighet, en idrottsförening eller ett kompisgäng kan starta en sparkassa. Den ekonomiska vinsten kan användas för billiga lån till medlemmarna eller användas i den egna verksamheten, samhörigheten stärks och oberoendet ökar.

Bankkrisen var hösten 1991 ett faktum; ett skrämmande uttryck för hur spekulations-ekonomin fungerar. Men redan innan det avslöjades hur bankerna använt spararnas pengar, att genom fastighetsaffärer bland annat blåsa upp hyrorna, var vi kritiska till hur bankerna fungerar. Där sitter en massa män, det är företrädesvis sådana, och tjänar pengar på vanliga människors behov av att ha sina sparmedel någonstans eller av att behöva låna. Bankerna tjänar oerhörda pengar på denna penninghantering och konkurrensen tycks minimal. Någon risk finns inte eftersom kapitalets stat garanterar täckning för kreditförluster.

Vi som grundat sparkassan har länge funderat över hur vi bygger det goda samhället; samhället där människor bryr sig om varandra och där människans alla resurser tillvaratas. Inga hittillsvarande samhällsrevolutioner har lett till detta goda samhälle. Det finns inga snabba vägar till den ljusa framtiden utan den kan endast nås när den breda majoriteten är delaktig i samhällsutvecklingen.

När den politiska och ekonomiska eliten i samhället eftersträvar globala eller internationella lösningar på framtidsproblemen typ EU, vill vi betona de enskilda individernas behov av kontroll över sina egna liv och de kapital de genererar. Varken staten eller kapitalet kan garantera framtiden, snarare tvärtom. Starka, kloka och aktiva människor i decentraliserade organisationsformer är den enda grund det goda samhället och framtiden kan bygga på.

Genom att vi själva tar kontroll över vårt sparande och lånande uppnår vi bland annat öljande:

- Banker och andra spekulationsinstutitioner kommer ej åt våra pengar. Vi motverkar
spekulationsekonomin och skapar ett mindre kretslopp av penningflöde under vår egen kontroll.
- Vi behåller de pengar som annars blir bankvinster.
- Vi bestämmer gemensamt över vad våra pengar ska användas till. I stadgarna anger vi etiska principer för hur pengarna ska användas. Vi utesluter sådant som kan tänkas inkräkta på andra människors livsutrymme.
- Vi ökar kontrollen över våra egna liv. Vi gör oss något mer oberoende av ett samhälls-system som vi har begränsat förtroende för.
- Vi höjer vår egen kompetens. Genom att vi som medlemmar aktivt tar del i sparkassans arbete, lär vi oss att hantera en kassabok, att arbeta i en styrelse och att ta ansvar.
- Vi tjänar pengar. Håkan har ett amorteringsfritt huslån, (sju år till) med drygt 13 procents ränta på 300 000 kr. Lånet är på 40 år. Han betalar över 40 000 kr om året i räntor. Genom att flytta över lånet till sparkassan kan han sänka sin årskostnad till 36 000 kr och bli av med lånet efter 10 år.

Sparkassan har en etisk paragraf som lyder : Lån beviljas till ändamål som direkt eller indirekt kan tänkas leda till en fördjupning av demokratin i samhället eller som kan tänkas stärka det personliga välbefinnandet utan att inkräkta på andra människors livsutrymme.

Deras kommentar till detta : Med våra pengar ska man inte kunna spekulera eller göra tvivelaktiga affärer. Det är tveksamt om vi skulle låna ut pengar för inköp av en bil om kollektiva färdmedel står till buds. Massbilismen måste stoppas. Den inkräktar på andra människors livsutrymme.

Hela iden bakom sparkassan Kretsloppet bygger på principen att enkelt är bäst. De förenklade rutinerna betyder att man kan sköta sparkassans ekonomi med relativt få arbetstimmar och även helt utan tekniska hjälpmedel. Kassan bygger på total öppenhet vad gäller medlemmars ekonomi. Alla medlemmar har tillgång till samtlig information som finns inom verksamheten. En absolut strävan i sparverksamheten är att organisationen ska plattas till och att så många som möjligt ska ta på sig olika uppdrag. Genom att låta styrelseposter cirkulera ökar vi delaktigheten i arbetet och känslan för organisationen.

Utdrag ur Sparkassan ”Kretsloppets” folder 1994

Intervju för JAK:s medlemstidning (dåvarande Räntefri) med en av initiativtagarna till sparkassan ”Kretsloppet”
Nu när JAK undersöker möjligheterna att decentralisera verksamheten är det intressant att titta på de befintliga lokala sparlåneföreningar som finns för att få ideer och inspiration. Sparkassan Kretsloppet är en sådan som har varit igång sedan början av 1992, i Stockholm. Räntefri sökte upp och intervjuade eldsjälen Mertz Laakso, en av sparkassans grundare.

Räntefri: Varför startade ni sparkassan Kretsloppet ?
Mertz Laakso: Vi tyckte det var ett spännande projekt och ville se om det gick att realisera. Det hela började i februari 1991 när jag och elva andra vänner och bekanta grubblade över dagens problem i samhället. Vi började spåna om hur vi skulle kunna genomföra ett större projekt som skulle motverka de negativa tendenserna. Skulle vi starta en tidning ? Grunda ett kollektiv ? Men vi fastnade ganska snart för iden om en sparkassa. Vi var allihopa mycket ledsna på bankerna och vi såg sparkassan som ett sätt att öka kontrollen över våra egna liv, samtidigt som vi kunde stötta varandra solidariskt.

R: Tankegångarna påminner om JAK. Ni hade väl känt till oss....?
ML: Ja, men vi tyckte att JAK var för stor och avlägsen. Vi ville ha en verksamhet som var lätt överblickbar och som vi själva styrde över. Just för att hindra att Kretsloppet blir för stort har vi tagit som princip att allt arbete ska ske ideellt. Då blir det en naturlig övre gräns vid 30-35 medlemmar. Det är lagom stort, tycker vi. Vi har för övrigt inte alls någon antagonism mot JAK; det är bara frågan om två olika sätt att bli av med bankernas kontroll över oss själva.

R: Hur har det gått ? Har sparkassan utvecklats enligt planerna eller...?
ML: O ja ! Den ekonomiska utvecklingen har t.o.m gått snabbare än väntat då två medlemmar ganska tidigt satte in större summor långsiktigt.

R: Har någon av er tidigare bankerfarenhet ?
ML: En av oss hade erfarenhet av att administrera ett personalkooperativ. Många andra hade föreningsvana, något som har varit ett stort plus för föreningen. Vi lär oss hela tiden ; innan vi börjar låna ut riktigt stora belopp så kommer vi att vara nog så kunniga ! Vi vill votera ansvarsposterna i styrelsen, så att kunnandet sprids till alla sparkassans medlemmar.

R: Kan du berätta kort hur spar- och låneversamheten fungerar i praktiken hos er ?
ML: Jo, alla medlemmar gör ett sparavtal - de förbinder sig att spara mellan 400 kr och
6.000 kr/mån under minst 12 månader. Man är då berättigad att låna upp till 10 gånger det sparade beloppet. Om låneönskemålen skulle överstiga tillgången i kassan, betalas lånen ut med hänsyn till turordningen, men även syftet med lånet och akuthetsgraden spelar in.

R: Hur är det med räntan ?
ML: Jag vet att ni i JAK är emot ränta...vi har dock ett system som vi anser är rättvist för våra medlemmar. Vår ränta följer marknadsräntan men inlåningsräntan ligger högre eller lika högt som hos banken och utlåningsräntan är lägre. Att ha sina pengar hos oss ska inte vara ”en dålig affär” även om man inte skall låna. Räntegapet är mycket litet - allting sköts ju ideellt - men om det skulle bli pengar över, går de tillbaka till medlemmarna fördelat på hur mycket pengar de har innestående. Utlåningsräntan är en speciell historia. Vi räknar inte ränta-på-ränta fortlöpande på skulden utan bara en gång - på genomsnittsskulden och det är den summan som blir årsräntan.

R: Vad tar ni som säkerhet för lånen ?
ML: För lån upp till 10 000 kr kräver vi ingen säkerhet. Annars gäller borgensmän oc/eller pantbrev. Vi diskuterar för närvarande om vi inte ska slopa säkerhetskraven helt - att alla medlemmar ska ingå i ett gemensamt borgensansvar.

R: Vad anser du är viktigt för att framgångsrikt driva en sparlånekassa ?
ML: Det som behövs är någon slags gemenskap, t ex en bygemenskap, bostadsrättsföreningar, arbetskamrater. Det är viktigt att alla förstår att alla inte kommer att vinna på systemet i början. Ingen förlorar visserligen men vissa kommer att tjäna mer än andra.

R: Så du menar att den sociala sammanhållningen är viktig ?
ML: Ja, fast det gäller inte bara sparkassor, det gäller allt mänskligt liv. Det finns en stark social dimension i Kretsloppet; vi ordnar t ex återkommande familjesemestrar tillsammans. Men vi har inga pekpinnar till andra som tänker starta. Vår modell fungerar för oss men varje sparkassa måste hitta sin egen.
R: Vad är din vision inför framtiden ?
ML: Som invandrare är det viktigt för mig att befinna mig i ett sammanhang, att ha en social trygghet. Jag ser att individer allt mer kommer att ta makten över sina liv och samverka i frivilliga kollektiv. Vad gäller Kretsloppet, så har vi diskuterat att starta ett inköpskollektiv.

R: Har du något råd till JAK ?
ML: Nej, det är era medlemmar som vet hur ni ska bedriva verksamheten. Det är just det som är den springande punkten, för oss också - demokrati alltså!

Förslag till bildtext : Sparkassan ”Kretsloppet´s årsmöte 1992 hölls i Cirkustält. Det kooperativa tältuthyrningsföretaget Bardunen är en av de två juridiska medlemmarna i Kretsloppet.